Hur kan man förhindra rökning uppsats
Andelen procentandelar i åldern år som dagligen slog ut tobaksrökning under perioden, dividerat med kön. Källa: nationell Folkhälsoenkät på lika villkor, Folkhälsokontoret. Skillnader i daglig rökning observeras dock fortfarande mellan olika grupper baserat på till exempel utbildning och inkomst-och sysselsättningsnivåer. Bland personer med förskoleutbildning rökte 12 procent dagligen, medan i gruppen med avancerad utbildning sa 2 procent att de rökte dagligen Figur 2.
En stor andel som rapporterade daglig rökning observerades också bland personer med sjukpenning eller annan ersättning för aktiviteter på 17 procent, personer som sökte jobb på 11 procent och bland personer med lägre inkomster på 10 procent jämfört med den genomsnittliga andelen som röker i befolkningen, totalt sex procent.
År och bakåt, endast personer under 74 år ingår i Figur 2. Figur 2. Andel personer i åldern år som röker tobak dagligen under perioden, dividerat med Utbildningsnivå. En lägre andel ungdomar röker dagligen efter ålder, vi ser de lägsta andelen daglig rökning, fyra procent, i de yngre åldersgrupperna år och år Figur 3. Andelen i åldersgrupperna år och år som hävdade dagliga rökår är sju respektive åtta procent.
Figur 3. Andelen personer som rapporterade röktobak dagligen under perioden divideras med ålder. En högre andel ungdomar Röker ibland fem procent av vad de ibland röker. Den högsta andelen som rökte observerades ibland i den yngsta åldersgruppen, åtta procent, och den lägsta andelen i den äldsta åldersgruppen, tre procent. Figur 4.
Figur 4. Andelen personer i åldern på tobak delas ibland efter ålder och kön. Under årens lopp har frågan om snus i undersökningen förändrats för att skilja mellan olika typer av snusning. Två separata frågor ställdes, en för användning av tobakssnus innehåller tobak och nikotin, och en för användning av nikotinsnus innehåller endast nikotin. Termen Sunuff används som en allmän åtgärd för både tobak och nikotin Snus.
Den fulla användningen av Snouff ökar dagligen bland ungdomar, särskilt kvinnor, andelen som sniffar varje dag varierar mellan kvinnor och män. I år sa 20 procent av männen och sju procent av kvinnorna att de sniffar Figur 5 dagligen. Daglig användning av SNUS har ökat bland ungdomar de senaste åren, och kvinnor har sett den mest uttalade ökningen. I den yngsta åldersgruppen ökade andelen kvinnor som rapporterade daglig användning av SNUS från tre procent till 12 procent i Figur 5.
Andelen av andelen personer i åldern år som använde SNU dagligen under perioden divideras med kön. En högre andel ungdomar sniffar ibland de tre procent de ibland sniffar. Den högsta andelen som sniffade observerades ibland i den yngsta åldersgruppen, sju procent, och den lägsta andelen i den äldsta åldersgruppen, en procent Figur 6. Bristen på stöd från ledningen var ytterligare en anledning till att personalen var osäkra på vad de hade fått och inte kunde göra när eleverna rökte, det var ännu svårare när det gällde flera beslutsfattare som inte höll med om rökförbudet, till exempel när skolan på flera olika platser eller när skolan delade en skolgård eller byggnad med andra skolor är de bland annat besvikna över att personalen inte agerade eller agerade inkonsekvent när eleverna rökte.
Passiva lärare som inte störde vad som uppfattades i detta sammanhang som erkännande av rökning i skolan i skolan, medan inkonsekventa åtgärder uppfattades som orättvisa av anställda som rökte i skolan, uppfattades i detta sammanhang som särskilt problematiska av både den anställde och studenter, studenter, som anställda, var särskilt problematiska som både anställda och studenter, lika särskilt problematiska som särskilt problematiska, liksom studenter.
Och det riskerade att undergräva förtroendet för både personal och skolregler, och studenter sa bland annat att de rökte, vilket inte ansågs vara samma rätt att ingripa, och att deras rökning inom elevernas synvinkel bidrog till en mer tolerant inställning till rökning i skolan. Samtidigt var handledarna i de nederländska studierna osäkra på hur rökning bland Personal och andra vuxna skulle hanteras i skolan, och att bristen på enighet gjorde det svårt att presentera och upprätthålla skolans tobakspolicy.13 vissa såg bland annat rökning som student, rätt 11 eller som Genom eget val 9 blev skolans ansvar för att förebygga rökning oklart, och eleverna kunde uppfatta skolans tobakspolitik som onödig eller ett sätt att begränsa elevernas självbestämmande.
Skolmiljöns betydelse i förhållande till skolmiljöns betydelse belyser hur rökning ses och hur rökning hanteras i skoluniformer, social interaktion mellan lärare och elever och mellan elever. Ämnet undersöker också hur en riskmiljö kan uppstå i skolan på grund av rökning. Studenternas och personalens erfarenhet präglas av två perspektiv.En synpunkt är att goda elev-lärarrelationer kan hålla en skola igång, bland annat talade skolpersonal om vikten av att bygga goda elevrelationer för att förhindra rökning, och att tillsyn eller återupptagande inte ansågs nödvändigt när Det var nödvändigt när det fanns ömsesidig respekt mellan lärare och elever som rökte, beskrivet i samma anda som de ville att lärare skulle berätta för dem på ett respektfullt sätt.
9 Således beskrevs ett bra förhållande som en förutsättning för att förhindra rökning i skolan, men att arbeta i en rökfri miljö. det fanns konsekvenser för hur lärare såg på interaktion med sina elever. Vissa lärare i Skotska studier var obekväma med det disciplinära sättet och kände att det orsakade konflikter med studentlärare, bland annat normer och stridigheter om rökning matchade inte deras syn på hur bra relationer skapades, och det kan vara en anledning att inte agera.
Metoder och strategier som sjuksköterskan kan använda sig av som till exempel 5A och/eller farmakologiska behandlingar.
Vad tycker du inte om denna stereotyp? Mästaren: det är störande, det är straffbart, du kan tolka vad du vill, men sådana lärare är en smärta. Skotsk forskning har också framhållit att det sociala klimatet i skolan kan påverka hur lärare hanterar rökning. Lärarna beskrev situationer där de misslyckades med att ingripa eller undvika elever som rökte för att inte konfrontera dem.
Eleverna förstod å sin sida att detta kunde vara svårt för lärarna och att lärarna gjorde sitt bästa trots problemen med 9, men samtidigt beskrev eleverna att det passiva tillvägagångssättet uppfattades som lärare brydde sig inte om sina 9, vissa brydde sig inte om skit och låtsades att de inte såg. På ett sätt verkar det konstigt att de ens bryr sig. Rökning var bland annat ett sätt att skapa tillhörighet.
Eleverna beskrev en kultur där de tillbringade mycket tid med andra som rökte, både under skoltid och på fritiden. Fokus låg på positiva upplevelser som vänskap och en känsla av tillhörighet. 9 Men elevernas erfarenheter var komplexa och ibland motsägelsefulla. Studier har också visat att studenter kan känna sig mindre sårbara genom att röka, vilket ger dem en personlighet och social status bland sina 9 vänner, samtidigt som de försöker relatera till ungdomars liv, och då kan rökning ibland ses som ett underordnat problem jämfört med andra problem i livet De sa till exempel att de inte ville skapa ännu fler problem för vissa studenter, och enligt dessa argument blev det också logiskt att inte säga eller göra någonting.
Du vet om de försöker hantera en alkoholiserad mamma eller, du vet, vad som helst. De beskrev att sådana platser skulle kunna skapa en osäker miljö i samband med skolan, delvis för att personalen inte hade samma möjligheter att övervaka eleverna. Enligt direktörerna kan detta leda till skräp, konflikter mellan ungdomar och en ökad risk för narkotikamissbruk.
Skolans förmåga att göra skillnad. Ämnet belyser vad som kan stödja arbetet med att införa eller upprätthålla en miljö som är rökfri i skolan, med alla två tillvägagångssätt. En av dem var att skolor skulle vara involverade i tobaksförebyggande tillsammans med flera aktörer. Det andra tillvägagångssättet är att skolor behöver externt stöd för att arbeta framgångsrikt.
Alla studier gav information, men holländarna rapporterade högre efterlevnad av skolans tobakspolitik och lade därför mest tonvikt på att stödja aspekter 13, enligt forskning, mer än 50 procent av skolorna hade lokala riktlinjer 13, och de bedömdes för att hålla förbudet mot rök. Rektorerna betonade att flera viktiga aktörer är inblandade. Bland annat blev det lättare att införa rökförbud på skolgårdar när andra aktörer deltog i skolledningen, till exempel skolstyrelser med representanter för både föräldrar och elever.
Först och främst talade skolpersonal om vikten av att arbeta med föräldrar, för med deras stöd var det lättare att införa och upprätthålla en rökmiljö i skolan 13, vikten av föräldrar framträdde främst i berättelser där föräldrar tillät sina barn att röka personal indikerade att detta kunde skapa konflikter med studenter och förhindra att skolan arbetar mot rökning.
Personalen ansåg bland annat att acceptabla föräldrar riskerar att undergräva skolans auktoritet, om inte föräldrarna var inblandade i arbetet, vilket jag tycker är mycket problematiskt och föredrar att ha enighet om detta mellan föräldrar och skolan.
I Sverige anger tobakslagen att rökning i skolan är förbjudet, både inomhus och på skolgårdar.
Personalen återvände ofta till det faktum att tvetydigheter i skolan i tobakspolitiken skapade osäkerhet och frustration. Tydlighet ansågs därför viktigt för att skolan ska kunna arbeta framgångsrikt i viss mån, var att ta fram riktlinjer för hur man ska agera när elever röker 13, 14, eftersom personalen uppfattade detta som det svåraste.Personalen påpekade också behovet av god kommunikation med personal, föräldrar och elever för att bygga samförstånd och engagemang.13 de såg skolans arbete som en del av ett bredare sammanhang och innebar att de behövde stöd på flera nivåer för att göra ett framgångsrikt jobb på skolan.
Personalen har ökat behovet av externa personer som kan ge kunskap och hjälp i skolan. Men de diskuterade också externa faktorer i lokalsamhället och samhället i stort. Annan tobakslagstiftning, såsom rökmiljön på andra platser än skolor, ansågs vara viktig för att stödja skolarbetet.13 diskussionen om forskning i metasynteslitteraturen utgår från skolpersonalens erfarenheter och erfarenheter.
de belyser både de svårigheter och möjligheter som kan uppstå när lagen eller lagen eller lagen eller lagen, eller de illustrerar när lagen eller skolpersonalen betonas när erfarenheten av att arbeta med lagen eller skolpersonalen baseras på eleverna och skolan. måste introduceras eller underhållas i skolan. Verksamhet för svenska förhållanden i litteraturöversikten ingår studier utförda vid olika tidpunkter i olika geografiska områden, och synen på tobaksbruk kan påverkas av olika kulturella, juridiska och sociala aspekter.
Två av de aktuella länderna hade till exempel ingen lag om skolrökförhållanden, vilket bland annat kan påverka synen på skolans uppdrag.