Dialektutjämning betyder

Dialektutjämningen berör alla delar av en dialekt, det vill säga uttal, ordförråd och böjningssystem.

De utlovade lokala dialekterna fungerar inte längre som ett tillfredsställande kommunikationsmedel. De separerande och likriktande krafterna, som vanligtvis talas om som delande krafter i motsats till de likriktande krafterna, som individuellt bidrar till utvecklingen och utvecklingen av både språk och dialekter i Sverige. Arbetsstyrkor innebär att språkanvändare i vissa situationer försöker skilja sig från dem, det vill säga önskan att växa sin karaktär och tack vare deras sätt att tala skillnaden med andra.

Med direkta krafter menas att användare av språket i vissa situationer försöker närma sig oss, det vill säga önskan att bli en del av ett bredare samhälle och, tack vare sin bild, prata om relationer med andra. Denna blandning av nytt och gammalt ser annorlunda ut i olika språkliga varianter, och den har gett skillnader i Uttal, ordförråd och konstruktionsbetydelse.

Skillnaden är vanligtvis vad som är gammalt och vad som är nytt, och hur det uttrycks i en viss dialekt eller på ett standardspråk. I sin strävan att antingen utveckla sin egenskap eller vara en del av ett större samhälle bestämde sig språkanvändare för att använda språkliga nyheter och gamla på olika sätt i sitt tal, och därför uppstod skillnader i dialekter. Frågor om att byta språk Varför förändras det svenska språket?

Ett levande språk förändras alltid. Detta beror på huvudegenskaperna hos alla levande språk, nämligen att de alltid visar stor mångfald. Det svenska språket som vi möter och använder varje dag - till exempel när vi pratar med familj och vänner, föreläser i skolan, läser en tidning, skriver ett mötesprotokoll, pratar med en granne, använder Facebook eller namnger en myndighet - ser på många olika sätt vår språkanvändning varierar också i beroende på var vi uppfostrar, vilken social tillhörighet vi har, vad vi studerar eller arbetar med, vilken generation vi tillhör etc .

I denna variant finns en reproduktion för språkliga förändringar. En nyhet i ett språk, till exempel ett ändrat uttal eller ett nytt ord, kan börja användas av en liten grupp lingvister i vissa situationer.

Ofta kan det stanna där-det nya uttalet eller ordet sprider sig inte längre, men förblir i en mindre grupp. Men ibland börjar andra användare av språket också använda nyheterna i mer sociala sammanhang. Till exempel kan det nya uttalet under lång tid användas bredvid det gamla uttalet, men så småningom kan det äldre uttalet sluta användas. Först då kan vi säga att språkförändringen har inträffat.

Språkförändringar är ofta långsamma, och många gånger märker inte språkanvändarna själva att de är mitt i förändringsprocessen. Hur snabbt - eller långsamt-sker språkförändringar? Många språkförändringar tar lång tid, och språkanvändare kanske inte märker förändringen själva. Processen börjar ofta mycket långsamt. När språkliga nyheter har använts ett tag kan de börja spridas och använda fler och fler språkanvändare i fler och fler situationer, och då kan förändringen ta ett stort steg framåt.

Det kan dröja länge innan språkliga Nyheter tar över och det gamla alternativet är helt ur bruk. Till exempel uppstår mindre vanliga och snabbare språkförändringar när befintliga ord får nya betydelser och nya användningsområden.

Dialektutjämning.

Till exempel blev adjektivet under tal främst från "plötsligt" eller "intensivt" för att bli mer allmänt accepterat och så snart som möjligt för "boll" eller "hård". Denna användning av ordet kunde ha varit en höjdpunkt, och andra ord lades till med nyare generationer som fett. Ett annat exempel på pågående språkliga förändringar är adjektivsjukdomen, som har fått ett nytt användningsområde.

Det används ofta som ett förstärkande ord för att utvärdera adjektiv som "smärtsamt bra", särskilt av ungdomar. Dialekten är till stor del en produkt av de levnadsvillkor som finns i dialekten. Landskapsdesign: tillgång eller brist på sten, vattendrag, skogar och tillgång till vägar där dialekten bodde spelade en viktig roll i dialektdesignen.

Möjligheten till kontakt med människor från - och därmed möjligheten att skadas av-omvärlden varierade mycket beroende på var i Sverige de bodde och arbetade. Spår av de gamla svenskarna, än idag, kan hittas spår av den gamla gamla svensken i vårt dagliga tal. Detta resonemang är faktiskt inte så nytt som det kan tyckas. Naturligtvis talar folk vanligtvis om en dialekt utan att överväga definitionerna av begreppets lingvistik.

Ibland kan detta vara tillräckligt för att ha en liten lokal färg på ett språk som kan kallas en dialekt, till exempel om en person talar standardsvenska med en typisk Nordisk intonation. Dialektinriktning med dialektinriktning innebär att dialekter i ett större område förändras i samma riktning, så att de med tiden blir mer lika. Det sägs också att dialekter är regionaliserade.Vad som händer är att de mest lokala funktionerna i dialekten ersätts av deras standard motsvarigheter i språket, medan de funktioner som är gemensamma för regionen bevaras.

Resultatet är en kompromiss som varken är ett standardspråk eller en lokal dialekt. Sådana nybildade språktyper kallas regionala dialekter eller spelar ibland regio. Justeringsprocessen blir särskilt tydlig när den fungerar i dialekter som var mycket distinkta från början. Läs mer på dialektsidan före och nu. Dialektgeografi är en språkvetenskaplig forskningsgren som använder kartor för att delvis studera den geografiska fördelningen av dialekter i dialektområdet och delvis söker förklaringar till hur och i vilket sammanhang de uppstår.

Dialektfunktioner är språkliga fenomen som förekommer i vissa dialekter, såsom tjock L.