Hjärnsmart pedagogik

Klicka på motsvarande bokhandel ovan för att se aktuellt pris och beställ enkelt boken hem. Lyssna på hjärnans smarta pedagogik: stimulera barns lärande, empati, inre lugn och självkontroll som ljudbok. Då rekommenderar vi att du skapar ett konto hos Bookbeat eller Nextory, som är de två ledande och helt klart de bästa tjänsterna för dig som lyssnar på ljudböcker. Klicka på relevant ljudbokstjänst ovan och skapa ditt konto idag!

Läs Smart Hjärnpedagogik: Stimulera barns lärande, empati, inre frid och självkontroll som en e-bok. På Bokus kan du enkelt och smidigt köpa smart hjärnpedagogik: stimulera barns lärande, empati, inre frid och självkontroll som e-bok. Klicka på motsvarande bokhandel ovan och beställ din e-bok enkelt och billigt. Läs Smart Hjärnpedagogik: stimulera barns lärande, empati, inre fred och självkontroll, såsom fickpedagogik, stimulera barns lärande, empati, inre fred och självkontroll i vissa fall som en fickbok.

Klicka på Bokus så ser du alla tillgängliga format för boken. Fri frakt vill du köpa smart hjärnpedagogik: stimulera barns lärande, empati, inre frid och självinsikt med fri frakt? Hos Bokus köper du böcker med fri frakt om du handlar för 99 kr eller mer! Om du handlar för mindre kostar leveransen 15 Kr med 3 arbetsdagar enligt Beräknad leveranstid. Vill du köpa smart hjärnpedagogik: stimulera barns lärande, empati, inre frid och självinsikt med expressleverans på vardagar kostar det 25 kr.

Med stöd av Neurof-studien avvisades den gamla tanken på att skapa ett hjärngym. Skolan arbetade systematiskt med forskare som faktabaserat innehåll och påverkade arbetet med eleverna. Under uppdraget utvecklades också utbildningsmaterial, dels en faktabok och dels en arbetsbok med lektionsarrangemang, övningar och uppgifter. Hjulet var ett dokument där eleverna gjorde en självbedömning på en skala av sin egen hjärnhälsa, som var förknippad med vanor av tio bra.

Lärarna sammanställde resultaten i en undersökning på gruppnivå, och sedan kunde lärare och elever fokusera på den vana som visade sig vara mest brådskande för gruppen. Detta var startskottet för att börja hålla olika studentevenemang och temadagar relaterade till hjärnhälsa och de tio goda vanorna. Aktuell hjärnforskning i skolor. Man kan säga att Kattegatgymnasium har börjat använda aktuell hjärnforskning på ett sätt som fungerar i skolverksamheten.

När eleverna börjar årskurs 1 på gymnasiet deltar de i en grundkurs om hur hjärnan reagerar i olika situationer. Gradvis blev det lika viktigt att börja läsåret med att lära sig hur hjärnan fungerar, till exempel att integrera olika hjärnaktiviteter i undervisningen. Många av de första undervisningsinsatserna prioriterades i korta pauser, som ledde rörelseaktiviteter och gav en plats för återhämtning och CF-repetition.

När olika typer av hjärnaktivitet initierades var det minst lika viktigt att skapa en förståelse för varför aktivitet behövdes. Mitt i arbetet ska Kattegattsgymnasiet restaureras. Därefter genomförs utbildningen i tillfälliga lokaler. Under hösten kommer de flesta elever och personal på skolan att flytta till nya lokaler och hela den nya skolan ska stå klar. Visionen förbinder sig, men gav också skolan en tydlig bild av målet för framtiden.

Skolutvecklingsarbetet tar tid, och ofta pengar, där skapandet av en gemensam målbild var en central del av processen. Det gamla brain gym revs under restaureringen, och en ny hall på den nya skolan kommer att vara. När" Hjärnsmart " syn har blivit en självklar del av allt lärande kan man undra hur viktigt det är med ett hjärngymnastik.

Rummet kan dock ses som en symbol för att skolans undervisning arbetar i framkant och ständigt kompletterar Neurofs forskning genom didaktisk forskning. Rummet kommer att ha specialutrustning för visualisering och lärande om hur hjärnan fungerar. Det viktigaste för skolan är dock hur lärare, elevmedicinsk Personal och elever arbetar i klassrum på ett sätt som är positivt för lärande och god hjärnhälsa.

Bild 1: den nya skolhallen. Studenternas deltagande: Under hela projektet var det oerhört viktigt att få elevernas röster. Därför skapade skolan en referensgrupp med elever, lärare, elevhälsa och neurovetenskapsmän, som träffades tre eller fyra gånger per termin. Tack vare gruppen fick skolans ledning feedback om innehållet och klassrumsaktiviteterna. Således har studenterna starkt påverkat arbetet i den pågående utvecklingen.

Eleverna uppskattade lektionerna som hölls i klassrummet, men gav också sina egna förslag på hur projektet skulle gå vidare.Eleverna menade att de vårdinsatser som görs i de olika programmen borde spridas över hela skolan och att alla lärare skulle arbeta i hjärnan på ett smart sätt. Idag kommer skolan fortfarande att bli en smart hjärnskola.

Hur kan kunskap om barns (och våra egna) hjärnor hjälpa oss att hantera knepiga situationer som uppstår i vardagen på ett bättre sätt?

Arbetsrätten har kommit långt, många uttrycker att hjärnhälsa är mycket viktigt och arbetar aktivt för detta. Andra kanske bara känner till konceptet. En invändning som kommer tillbaka är frågan om hur de tio vanorna ska införlivas i lärandet. Gymnasiekurser har packat innehåll, lärare och elever har mycket att göra, och fokus ligger på att kunna slutföra centralt innehåll innan man stänger tester och bedömningar.

Hjärnmetoden utformades tillsammans med eleverna för att skapa en gemensam förståelse för hur hjärnan fungerar i olika inlärningsmiljöer och inlärningsstrategier för att uppnå och utveckla kunskap väl. Stöd från rektorn: Under den innovativa introduktionsperioden var stöd från styrelseledamöter på huvudnivå absolut viktigt. Utan aktivt stöd från chefer och beslutsfattare i hela arbetskedjan kunde arbetet inte ha utvecklats på samma sätt.

Professor Rolf Ekman ville bidra med kunskap och stöd, men bara under förutsättning att arbetet var långsiktigt, gärna i ett tioårsperspektiv. Skolans ledning var tvungen att stödja körlärarna, men också delta i att skapa förutsättningar för en långsiktig och hållbar utveckling på vetenskaplig grund. Från eldsjälarna till utvecklingsorganisationen, under de senaste två åren, har extern input blivit viktig för konceptet att inte stanna hos eldsjälarna eller särskilt lärarnas körning.

Det handlar till stor del om ett långsiktigt kvalitetsutvecklingsarbete utifrån elevernas behov, att medarbetarna erövrar en gemensam förståelse för uppdraget och att det finns strukturer och verktyg som stödjer en samverkanskultur. Mötesplatser och strukturer behövdes i skolans utvecklingsorganisation för att arbeta med fokus på vision.

Som en del av den övergripande organisationen av skolutvecklingen var fokusgrupper och kl-studentgrupper viktiga för resultatet av Figur 2. Figur 2: organisation av skolutveckling. Ledningsgruppen, fokusgruppen och den första gruppen lärare har en annan karaktär och uppgifter. Ledningsgruppen planerar på organisationsnivå, fokusgrupperna fokuserar sina insatser på lärare i relevanta program och KL-grupperna fokuserar på undervisning och studenter.

Under två akademiska år var smart brain-metoden det allmänna innehållet i en av fokusgrupperna, medan förbättring av undervisningen ur ett bredare perspektiv var fokus för CL-grupperna. Således kompletterar fokusgruppen och CL-grupperna varandra. Studenternas deltagande i alla grupper underlättade kommunikationen mellan olika personalgrupper, vilket också påverkade studenternas säkerhet.

Organisationen av universitetsutbildning innebar att alla lärare träffades en gång i månaden i blandade grupper, där förhandlingar genomfördes av den utsedda kollegas första lärare. Samtalsledare har fått vetenskapligt stöd för att utvecklas till en ledarroll. Akademisk utbildning har bevarats i högkvalitativt utvecklingsarbete i undervisningen. Upp till ett läsår baserades KL-grupperna på tidigare analyser och ställde frågor om vad som behöver förbättras, därför behövs förbättringar och hur lärandet kan förbättras, Skolverket; Svedberg, strukturer och arbetssätt inom universitetsutbildningen blir säkert en viktig del av organisationen av utvecklingen på den nya skolan.

Av de 70 utvecklingsaktiviteter som lärare genomförde under läsåret var mer än hälften relaterade till insatser för att förbättra elevernas motivation, stress, säkerhet eller självkänsla. Resultaten visade många exempel på hur lärare och elever samarbetade för att besegra smart approach. Vi ser resultatet som ett tecken på ökad medvetenhet om hälsovårdens betydelse för skolarbetet och stöd för tanken.

Det handlade till exempel om hur skolfaciliteter skulle tillhandahållas för att stödja lärandet. Neurof-forskningen inspirerades att tillhandahålla klassrum och gemensamma utrymmen på ett nytt sätt. Upptäckten för träningen var att överväga den fysiska inlärningsmiljön, som redan finns i planeringen. Det innebär att varje klass behöver olika möbler, som kan riktas mot olika arbetsmetoder: för samarbete, för djup koncentration eller för kreativitet och innovation.

I en smart hjärnskola måste den fysiska miljön vara flexibel. Säkerhet är också en viktig faktor i arbetet. Om eleverna känner sig osäkra kan hjärnan inte effektivt utveckla ny kunskap. Därför har klimatet i klassrummet alltid varit i fokus. Studenter är inte bara ett hälsoproblem, Det är också en avgörande faktor för hur eleverna kan förvärva kunskap.Inte bara studenterna, utan också personalen, har antagit tio vanor.

Tack vare dagens forskning vet vi att hjärnan är plastisk och ständigt förändras. Barn som föds idag förväntas ha en högre medellivslängd, och då blir det ännu viktigare att lära sig att ta hand om sin hjärnhälsa i ung ålder. På Kattegattgymnasiet lärde sig eleverna inte bara hur man hittar inlärningsstrategier, utan också strategier för god hjärnhälsa. Skolan vill ge eleverna verktyg för att klara sina framtida liv.

De kommande avsnitten ger exempel på olika insatser och hur de har påverkat människor, rektorer och skolor. Individuell nivå: Integrera välbefinnande och lärande genom att paketera modern hjärnforskning i ett tio-goda vanor-koncept har lärare och elever fått verktygen för att lära sig att hantera hjärnhälsa både inom och utanför skolan. I följande text ger vi exempel på hur konceptet integreras med elevernas lärande och arbete i två ämnen: 1 kost, vila och återhämtning och 2 stress, repetition och lärande av nya saker.

Kost, vila och återhämtning, när lärare inom språkintroduktion fann att många elever uppskattade matvanor och att de ofta hoppade över frukost hemma, började de servera frukost i skolan en gång i veckan. Under frukosten kunde lärare och skolsköterskan prata med eleverna om sambandet mellan mat, sömn, bra och lärande. Eleverna började ta argumenten om mat mer på allvar.

Brain-metoden har blivit en viktig del av samarbetet mellan lärare och elevhälsa. Samarbetet utvecklades och stärkte samtidigt skolans koncept. Många elever har börjat inse vikten av att sova inför stora viktiga prov istället för att sitta och läsa inatt. Eleverna vittnar om att de känner sig mer förberedda för testerna när de införlivar vila och återhämtning i inlärningstekniken.

Stress, repetition och att lära sig nya för att lära sig hantera stress var oerhört viktigt för elevernas hälsa. De lärde sig varför stress uppstår i hjärnan och hur man motverkar stress. Här var till exempel rörelse, promenader och krossning eller hjärnbrott viktiga avbrott i regelbundet lärande.

LIBRIS titelinformation: Hjärnsmart pedagogik: stimulera barns lärande, empati, inre lugn och självkontroll / Anette Prehn ; översättning: Agneta Eriksson.

Naturligtvis finns det också frågor om hantering av mobilitet och sociala medier. Studentgruppen fick uppleva vila och återhämtning i virtuella verklighetsmiljöer under en tid per dag. De preliminära resultaten har varit positiva och därför fortsätter arbetet under det kommande läsåret. Om skolan kan lära ungdomar hur man hanterar stress betyder det mycket. Att skoldagen ska ge en balans mellan att lära sig ny kunskap och repetera har kommit långt för olika program.

Ibland uppstår stress eftersom lektioner till stor del är fyllda med nytt kunskapsinnehåll. Lärare har alltid arbetat för att motivera och stimulera sina elever för nya uppgifter. Med smart brain-metoden som utgångspunkt har vissa ämneslärare valt nya sätt att hålla sig motiverade även mellan sina lektioner. Detta gav en annan stabilitet när lektionen inte bara initieras utan också avslutas med motiverande insatser, eller att eleverna får i uppdrag att bidra till motivationen för klasskamrater i det digitala klassrumsforumet för den kommande lektionen.

Detsamma gäller vikten av upprepning. Naturligtvis kan det verka som att komma ihåg vad du har lärt dig, men när lärare förklarar hur hjärnan fungerar blir det viktigare för eleverna att upprepa kunskapsinnehållet. Lärande med hjärnspikar bygger på planering, när vanor av tio bra blir synliga och tillämpas tillsammans av eleverna. Eleverna började påminna lärarna om att det behövdes fler pauser eller fler variationer under lektionen.

Lärarna tror att eleverna blir mer fokuserade under recensioner, eftersom skolan har börjat tänka när det gäller hjärnträning. Det handlar om livsstil, och du får nya rutiner och vanor som hjälper mig att prestera bättre i skolan, men också på en rolig och meningsfull fritid. Insatserna bidrog till ett gemensamt språk i skolan. Både lärare och elevhälsopersonal har insett kraften i ett gemensamt hjärnspråk, och eleverna har upptäckt fördelarna med att lärare och elevhälsopersonal ger samma budskap.

Utvärderingshjulet och allmänna begrepp om tio vanor används i olika sammanhang: i samtal med skolsköterskan, i samtal med en speciallärare och i mentorförhandlingar. Ambitiösa elever sitter ofta med skolarbete sent på kvällen och klarar inte av sin fysiska kondition eller att de helt enkelt hamnar i sin idrottsförening. Därför relaterar mentorernas samtal ofta till förhållandet mellan fysisk aktivitet, hjärnans utveckling och studentens förmåga att lära sig nya saker.

Mentorn beskrev att studenter i samtal regelbundet bad om de bästa strategierna att upprepa. Läraren organiserade sedan grupputbildningar under lektionen, som eleverna sedan kunde omformulera individuella strategier i samtal med en speciallärare. Huvudnivå: stöd från ledning och politiker Det konstaterades att en smart skola för hjärnan är viktig för Halmstads kommun. Både skoladministratörer och beslutsfattare betonar vikten av ett långsiktigt hälsoperspektiv och att alla drar nytta av en attityd som förhindrar ångest och depression senare i livet.

Ett aktivt stöd i hela kraftkedjan var en förutsättning för att skapa en vision som sedan skulle kunna utvidgas till andra skolor i kommunen. Det visar sig också att visionen "Smart Brain" var användbar för marknadsföring av kommunen. Erfarenheterna från eleverna från smart brain school påverkade både tjänstemän och politiker, vilket visar att elevernas röster var viktiga för att upprätthålla visionen.

Avslutande reflektioner man kan undra om tankarna i hjärnans smarta skola har lagt till något mer än för andra gymnasieskolor som fokuserar på att fånga arbetet hos en elev som uppmärksammar pedagogiskt arbete. Naturligtvis finns det inget tydligt svar på denna fråga. Vi kan dock notera att de nuvarande resultaten av Neuroforskningen har bidragit till specifika argument för förändring.

Specifika argument om hjärnans behov var relativt enkla för eleverna. Detta indikerar att eleverna behöver meningsfulla och kraftfulla argument för att ändra sina vanor. Det faktum att vanor inte bara påverkar skolarbetet utan också deras framtida yrkes-och vardagsliv var också viktigt. I vårt fall bidrog det faktum att skolans undervisning bygger på pedagogisk och didaktisk forskning inte till specifika argument för eleverna.

Resultaten av pedagogisk forskning är ofta på allmän nivå. De formuleras inte som direkt översatta till handlingar i klassrummet, utan används snarare för att förstå vad som görs i praktiken. Detta kan vara en förklaring till hjärnforskning med tydligare argument för studenter. Den enkla pusselbiten i projektet var att överväga den fysiska miljön-hur klassrum, möbler, ingång eller gymdesign skulle se ut.

Utmaningen är att den sociala och pedagogiska miljön också ska genomsyras av hjärnans tillvägagångssätt.