Olika levnadsmiljöer och levnadsvillkor

Som regel råder ojämlikhet i hälsa när det finns systematiska skillnader i hälsa mellan olika sociala grupper med olika sociala positioner. Dessa skillnader verkar vara både en gradient i hälsa och en ansamling av hälsoproblem i vissa grupper som är särskilt utsatta socialt och ekonomiskt jämfört med resten av befolkningen. Därför är det viktigt att betona den sociala gradienten i hälsan utan att förlora uppmärksamhet åt grupper som kan anses vara särskilt utsatta.

Den sociala gradienten i hälso-och sjukvården innebär att varje steg i den sociala hierarkin i befolkningen, såsom utbildningsnivå, inkomst eller yrke, medför en förändring av hälsan. Dessutom förklaras det faktum att hälsoproblem kan ackumuleras i vissa utsatta grupper bland annat av att skillnader i resurser inte bara leder till skillnader i risk för ohälsa mellan olika sociala grupper utan också till skillnader i mottaglighet och motståndskraft.

En individuell avgörande faktor, som ekonomisk sårbarhet eller rökning, kan öka risken för ohälsa, men hur stark effekten är beror på om personen också utsätts för andra faktorer som kan vara skadliga för hälsan. Människor med lägre social status är mer benägna att utsättas för många olika faktorer som kan påverka hälsan negativt - både sociala och fysiska levnadsförhållanden samt levnadsvanor - vilket innebär att effekten av en annan faktor ofta blir starkare.

Till exempel kan grupper i särskilt utsatta situationer omfatta HBTQ-kvinnor, personer med vissa funktionsnedsättningar, invandrare, nationella minoriteter, ensamstående föräldrar och personer utanför arbetsmarknaden. Ibland sammanfaller också dessa villkor, vilket kan innebära en ökad risk för ohälsa eller lägre tillgång till social hälsa och stöd.

Ojämlikhet i hälsa kan också ses ur ett livsperspektiv. Detta innebär att ojämlikhet i hälsa och hälsa är resultatet av processer som fortsätter under hela livet, där faktorer som uppväxt, familj, skola, arbete och boende utgör förutsättningarna för ett hälsosamt liv. Hälsa vid någon tidpunkt är relaterad till den position du har vid den tiden, liksom den position du hade i barndomen och under hela ditt liv, och därför effekterna av olika hälsoriskfaktorer som detta medför.

Utbildning som ett mått på en socioekonomisk grupps socioekonomiska ställning kan definieras på flera sätt, såsom yrkesgrupper, inkomstgrupper eller utbildningsgrupper. Utbildning, som är ett allmänt mått på socioekonomisk ställning, används också i denna rapport som en indikator på en socioekonomisk grupp. Till skillnad från inkomst påverkas inte utbildningsnivån till exempel av arbetslöshet eller sjukdom efter avslutad utbildning och är därför ett mer stabilt mått på individnivå.

Olika indikatorer på ojämlikhet kan ses och mätas på flera sätt. Om målet är att jämföra hälsa i en viss grupp med en annan, till exempel bland dem med kort och lång utbildning, kan enkla mätningar användas. Mer sofistikerade mätningar krävs för att bedöma ojämlikhet tillsammans över hela befolkningen. Med komplexa mätningar kan man också överväga hur stor varje grupp i befolkningen är och hur storleken förändras över tiden.

Ojämlikhet kan också uttryckas som absolut eller relativ. Absolut ojämlikhet är relaterad till skillnader i faktiska siffror mellan grupper och ger en bild av graden av ohälsa i olika grupper. Relativ ojämlikhet beskriver hur många gånger risken för en sjukdom är större för en grupp jämfört med en annan, till exempel, och ger en bild av ojämlikhet mellan grupper utan att ta hänsyn till det faktiska antalet.

Folkhälsomyndigheten föreslår till regeringen att reglera 17 olika substanser som narkotika och tre som hälsofarlig vara.

När den totala sjukdomsbördan minskar i samhället minskar den absoluta ojämlikheten ofta, medan den relativa ojämlikheten ofta ökar. Valet av mätningar baseras på vad du vill mäta, till exempel absoluta eller relativa skillnader. Men förhållandena i form av data påverkar också vilka mätningar som är lämpliga. För att få en så komplett bild som möjligt, om ojämlikheten ökar eller minskar, bör flera dimensioner användas.

Demografiska förändringar och folkhälsovård i befolkningen är olika kopplade till demografiska processer som Julfödelser, migration och dödlighet. Den centrala aspekten är befolkningens åldersstruktur, som bland annat beror på faktorer som hur länge, hur länge vi lever, hur många barn som föds och invandring.

Vad Levnadsmiljöer och levnadsvillkor är?

Sverige har, liksom många andra länder, en åldrande befolkning, och den åldersgrupp som förväntas öka i framtiden är den äldsta. En ökning av livslängden och en minskning av förlossningen är faktorer som ökar befolkningens medelålder. Den genomsnittliga livslängden ökade mer eller mindre linjärt för både kvinnor och män mellan förlossning och förlossning varierade under samma period, men antalet barn födda i förhållande till antalet kvinnor i fertil ålder är det så kallade beloppet lägre än nödvändigt för att upprätthålla en stabil nivå befolkning.

I år uppgick det till 1,67 barn per kvinna.Det faktum att antalet och andelen äldre i befolkningen ökar påverkar folkhälsan i allmänhet. Även om det är positivt att vi får möjlighet att leva längre, finns det mycket som tyder på att antalet friska år inte ökar i samma utsträckning. Det innebär bland annat att fler lever med demens och andra kroniska sjukdomar som är vanliga bland äldre.

Psykisk sjukdom är också vanligt bland äldre. Trots att vi förblir friska i åldern lever fler och fler människor med sjukdomar och funktionshinder om det finns många äldre i befolkningen. Risken för mer komplexa och mer komplexa sjukdomstillstånd ökar också. Dessutom kan en äldre befolkning innebära högre sårbarhet inom vissa hälsoområden, både för individen och för samhället, till exempel under Covid-pandemin.

Migration till Sverige bidrar till att motverka den åldrande befolkningen eftersom de människor som migrerar ofta är relativt unga. Migration - att människor flyttar till ett annat land av olika skäl - kan påverka folkhälsan på andra sätt. Migranter är en mycket varierad grupp. Medan invandrare har en längre livslängd finns det en ökad risk för bland annat psykisk ohälsa för vissa grupper av invandrare jämfört med personer födda i Sverige.

De faktorer som uppstår efter migrationen är också viktiga, eftersom utländska människor tenderar att ha sämre levnadsvillkor än personer födda i Sverige. Till exempel är arbetslösheten högre och den disponibla inkomsten lägre bland utlänningar, vilket kan bidra till lägre hälsa på lång sikt. Vi måste också ta hänsyn till sociodemografiska förändringar när vi beskriver ojämlikheter i hälsa.

Ett exempel är att både andelen av befolkningen i olika utbildningsgrupper och sammansättningen av dessa grupper har förändrats över tiden. Detta påverkar både dålig hälsa och olika negativa livsstilsvanor och levnadsförhållanden. Till exempel utgör gruppen med den högsta utbildningsnivån idag cirka 20 procent av befolkningen, jämfört med cirka 40 procent för några decennier sedan.

Eftersom andelen med gymnasieutbildning har ökat markant sedan första halvan av talet observeras en stor andel äldre i gruppen, med endast förskoleutbildning jämfört med andra utbildningsgrupper. Andelen boende för barn med svensk härkomst är vanligast i deras egna hem, vilket är 69 procent. Detta kan jämföras med 24 procent för barn med utländsk bakgrund. För barn med utländsk erfarenhet är det istället hyresrätten som är den vanligaste boendeformen.därför bor 61 procent av barnen med utländsk bakgrund jämfört med 18 procent av barnen med svensk bakgrund.

Några av skillnaderna i boendeform mellan barn av svenskt och utländskt ursprung kan förklaras med att barn av utländskt ursprung bor mer i storstadsområden, där större delen av bostadsbeståndet är hyresrätter, och detta är mindre vanligt med egna hem. Men även i samma typ av kommun finns det skillnader mellan bostäder för barn av utländskt och svenskt ursprung.

Det vanligaste fallet med hyresrätt för barn med utländsk bakgrund bostäder för bosatta barn 0-17 år, baserat på förra årets nya statistik om barn och familjer med barn, är för närvarande års statistik över barn och familjer som publiceras i Statistikdatabasen. Statistiken innehåller information om barnfamiljer, barn och syskon, fosterbarn, separation, boende och barns ekonomi.

Definitioner och förklaringsstatistik gäller barn 0-17 år som är folkbokförda i Sverige. Svensk erfarenhet: ett hembarn med minst en föräldraupplevelse i hemmet: utländska barn och barn födda med två utländska föräldrar.