Skolan förstatligas

Riksdagens omröstning slutade med en omröstning och en nej-omröstning.

Göran Persson, dåvarande skolminister, skriver i sin memoar "Min väg, mitt val": "jag är övertygad om att jag resonerade rätt, även om jag samtidigt förstod varför lärarna gjorde sådant motstånd. Statens exil gav dem en högre status i förhållande till kommunala anställda. Jag förstod deras motstånd,men det gamla systemet var dömt. Historien [redigera Wikitext] var hela Lärarförbundet som motsatte sig kommunalisering av gymnasieskolor, men efter några år splittrades över synen på kommunalisering och avtalsförhandlingar, där bland annat breddade klyftorna mellan olika skolor och för politisering av lärartjänster.

I sin första tv-intervju gjorde han det klart att han investerade i att ändra beslutsfattandet över skolan. Kort därefter, i April och på grund av pågående avtalsförhandlingar med Lärarföreningar, kom ett förslag om att kommunerna skulle ta över skolorna i en tilläggsproposition. Sako var emot detta förslag, och Lärarnas Riksförbund protesterade genom att organisera demonstrationer från Svehavagen till utbildningsministeriet med underskrifter.

I November drog Lärarnas Riksförbund tillbaka sina medlemmar i flera veckor mot ett förslag om att kommunalisera skolan och varnade för konsekvenserna. Några av de viktigaste orsakerna till protesten var att man befarade att skolan skulle vara mindre likvärdig, att förutsättningarna skulle vara för olika för eleverna och att beroendet skulle vara för stort på hur olika kommuner skötte sitt uppdrag.

Denna artikel behandlar kommunaliseringen av den svenska skolan, men också debatten kring reformerna och om ett återförstatligande.

Man fruktade också att läraryrkets status skulle förstöras av en sämre löneutveckling, trots Geran persons förutsägelser om motsatsen. Socialdemokraterna fick dock stöd av VPK, och kommunaliseringen genomfördes under sommaren, vilket Moderaterna motsatte sig och ansåg att skolan skulle förbli kommunal. Lärarnas Riksförbund syn på kommunalisering [redigering av Vikitext] Lärarnas Riksförbund presenterade en undersökning [8] i September, där Novus intervjuade 10 personer i 21 större kommuner om hur lokalbefolkningen ser på lokala politikers insatser för Skoljämlikhet.

Väljarna gav kommunerna misslyckades. Hälften av de tillfrågade tyckte inte att skolorna i kommunen var likvärdiga. Endast 7 procent trodde att skolan skulle berövas statlig finansiering. Lärarnas Riksförbund presenterade undersökningen [9] i Maj med hjälp av forskningsföretaget Novus. De hade till uppgift att genomföra 1 intervju av personer som var 18 år och äldre. Valet var en representant för kungariket.

Lärarnas Riksförbund presenterade ett förslag [10] för en ny skolföreningsmodell för skolfinansiering, och ansåg att den nationella finansieringsmodellen inte betyder att alla elever ska få exakt samma mängd resurser. Och därför måste beslut fattas om sammanslagningen mellan fackföreningarna. Kravet på nationalisering av skolan har länge drivits av liberaler.

Men de senaste åren har även Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna följt samma linje. I januariavtalet ingår också förberedelser för nationalisering av den inskrivna skolan. Vi kommer förmodligen att se konkreta förslag på ett ombyggt skolsystem inom en snar framtid. Och kanske får vi alla problem i svenska skolor bara genom att lägga det i statens händer?

Eller inte, det gör vi förmodligen inte. Som det är välkänt kräver mångfacetterade uppgifter mångfacetterade lösningar. Du kan börja med olika mål för att beskriva de problem som svenska skolor står inför. Men kritiken var stor i hur relevanta dessa begränsade mätningar är, inklusive endast 5 studenter från varje land. Men i slutet av dagen finns det viktiga lärdomar att dra av PISA.

I flera år var svenska studenter i absolut topp. Tolv år senare rankades Sverige på 26: e plats i matematik och naturvetenskap. Och vad hände under dessa år? Jo, mätningen visar hur ojämlik den svenska skolan har varit under en mycket kort tid. Hur jämlikheten bröt samman. Studenternas bakgrund påverkar resultaten i oacceptabel utsträckning. Bakgrunden styr elevernas kunskaper mer än vad skolan lyckas kompensera för.

Det kan ta 20 år innan skolan är helt förstatligad, visar en ny utredning som läggs fram under måndagen.

Med andra ord visar PISA-mätningarna med all önskad tydlighet att skolans uppdrag som skapare av jämlikhet och rättvisa är helt ur spel. Och det här är väldigt allvarligt. Sedan grundsärskolan infördes har likabehandlings-och ersättningsuppdrag varit hörnstenarna i skolan.