Hur påverkar plast människors hälsa

En liknande studie från University of Victoria, Kanada, bekräftar dock den höga nivån av mikroplast i dricksvatten. Nivåerna varierar mycket, men indikerar att flaskvatten är det som innehåller mest mikroplast.

I dag känner vi inte till några hälsorisker på grund av de mikroplaster som hittats i mat och dricksvatten.

För kranvatten är nivåerna lägre. Men för bara kranvatten har kanadensiska forskare bara en studie av mikroplast som grund. Luften är sämre än Anders Finnson, svenskt vatten, kommenterar forskningen: - några studier har dykt upp under de senaste två eller tre åren. Vi tror att resultaten från den norska studien mycket väl kan matcha förhållandena i Sverige. Naturligtvis talar vi inte bara om vattenverk i gruvvärlden utan också i tätbefolkade områden.

Resultaten visar att mikroplaster finns, men att nivåerna är noll eller nära noll vid de 24 Norska vattenverken som granskades. Anders konstaterar också att studien som WWF lanserade lyfter fram mikroplast i vatten som den viktigaste källan till mikroplast för människor, medan forskning från Göteborgs universitet pekar i en annan riktning när det gäller hälsoeffekter.: - Jag tycker det är konstigt att de inte släpper ut mikroplast i inomhusluften som en viktig källa.

Enligt Anders Finnson kommer de få mikroplaster du dricker upp i tarmarna, ut igen och utgör ingen hälsorisk enligt Livsmedelsverket och Norges Folkinstitut. Det följer av mikroplast i lungorna enligt EN WWF-studie är det fortfarande oklart hur och om mikroplast påverkar människors hälsa. När det gäller de direkta hälsoeffekterna av mikroplast finns det studier som visar inflammation i lätt andning som ett resultat av partiklar.

Hur mikroplast påverkar djur och människors hälsa är inte klarlagt än.

Det finns resultat som tyder på att ämnen kan skada mänskliga celler, men mycket mer forskning behövs. Det är inte heller väl förstått hur tillsatser som ofta finns i plast - till exempel brandbeständiga pluggar eller stabilisatorer-kan påverka människors hälsa. Sådana ämnen kan läcka från plastprodukter under hela sitt liv. Den som gör sitt jobb för att täppa till kunskapsluckorna är Hannah Karlsson vid Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet.

Hon är docent i toxikologi och hennes forskning handlar om att förstå de toxiska effekterna av mikroplaster och nanopartiklar och de bakomliggande mekanismerna. Ett annat fokus ligger på utvecklingen av nya cellmodeller som kan ersätta djurförsök. Foto: Lotta Borg Skoglund, psykiater och forskare vid Institutionen för Klinisk Neurovetenskap. Kaffe och sniffing har centrala stimulanser, liksom ett botemedel mot ADHD.

Kan du därmed lindra symtomen på ADHD genom att sniffa och dricka kaffe? Lotta Borg Skoglund svarar på lyssnarens fråga i avsnittet. Hon är forskare vid fakulteten för Klinisk Neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Hon är också verksam inom smart psykiatri och docent i psykiatri vid Uppsala universitet.