Rapport sjukvård

Det finns en hög risk att många patienter inte har upptäckt en försämring.

Hälso- och sjukvårdsrapporten – Öppna jämförelser är en årligen återkom-mande rapport som avser att beskriva läget och utvecklingen i hälso- och sjuk-vården, med stöd av tillgängliga sjukvårdsdata.

Som Marie Rodal, verksamhetschef på Nyby vårdcentral i Uppsala, påpekar i en tidigare intervju på vårt nätverk är denna patientgrupp särskilt viktig att uppnå. Vi försöker också fånga de som stannade hemma länge och gjorde hembesök när detta är det bästa alternativet. De rekommenderar att regionerna stärker tillgängligheten på första linjen. Vårdgivare delar denna bedömning och vill betona att resursförstärkning behövs eftersom primärvården har varit underfinansierad i många år.

När det gäller specialiserad vård rekommenderar kontoret att regionerna ökar samproduktionen och kapacitetsplaneringen för att hantera det förpackade behovet av kirurgi och behandling. Det beror på vårdgivare, och vi betonar vikten av en nära dialog och samarbete med den privata vården i planeringen. En jämförande studie av vårdgivare och gray Star-kirurgi visar att regioner får fler operationer för pengar om de placerar uppdrag hos privata medicinska leverantörer.

Genom att utnyttja potentialen hos privata vårdgivare kan fler patienter tillgodose sina vårdbehov.

Hälso- och sjukvårdsrapporten är en årligen återkommande rapport som avser att beskriva läget och utvecklingen i hälso- och sjukvården, med stöd av nationellt tillgängliga sjukvårdsdata.

För närvarande behövs kraftfulla åtgärder från staten och regionerna för att möta patienternas skadade behov. Hur kommer det sig att det fortfarande är så svårt att få tillräckligt med pengar, frågar han i rapporten. Svaret är enligt hans åsikt att ansträngningar som ger liten nytta för patienterna slukar resurser. Rapporten nämner att de flesta cancerläkemedel har införts under de senaste tio åren utan tydliga bevis för att de faktiskt förbättrar antingen chanserna att överleva eller livskvaliteten - det är först när de började med surrogatresultat.

Han skriver också om de så kallade Ultrarena operationsrummen, där flera svenska sjukhus har investerat. Vem kan vara emot detta? Det enda problemet är att inga tydliga bevis har hittats eftersom det minskar risken för infektioner efter operationen. Dessutom spenderar Sverige i Sverige mer än en andra miljon per år på operationer mot det så kallade fönstret, benvärk orsakad av ateroskleros, trots att sådana insatser har en begränsad inverkan i en stor studie.

Frågan är, vad är det som stöter bort? Vad kan vi göra med dessa miljoner? Mikael Svensson avslutar sin anmälan med några specifika meningar.

Han vill bland annat ha mer komplexa krav på nya insatser för att ge beprövad nytta för patienten innan miljoner läggs på införandet, mer uppföljning, utbyggnad av Socialstyrelsens listor, mer fokus på kostnader. Effektivitet och ökad förmåga att tolka vetenskaplig forskning inom hälsoområdet. Enligt Mikael Svensson kan ett sätt vara att ge vårdpersonal fler möjligheter att bedriva forskning parallellt med kliniskt arbete.

Susanna Hökansson, PR-chef på läkemedelsföretaget Astra Zeneca, deltog i en paneldiskussion efter presentationen. Hon tyckte att rapporten var " provokativ vid vissa tillfällen."